Markuskyrkans historiska tidslinje
828 AD: Reliker från Sankt Markus som förts från Alexandria i Egypten till ett tillfälligt skyddsrum i Venedig.
832 AD: Kyrkan uppfördes som en permanent byggnad.
976 AD: Som en del av upproret bränns kyrkan ner.
978 AD: Kyrkan byggs upp igen.
1063 AD: Under Domenico Contarinis beskydd påbörjas ett byggprojekt som utgör grunden för dagens Markuskyrka.
1094 AD: Vitale Falier invigde Domkyrkan och tillägnade den Sankt Markus.
1807 AD: På Napoleons order förvandlades Markuskyrkan till patriarken av Venedigs residens och förklarades som stadens katedral.
15- till 1600-talet: Domkyrkan genomgick perioder av politisk instabilitet och genomgick ytterligare renoveringar, vilket bidrog till dess rika arkitektoniska stilar som blandar bysantinska, romanska och gotiska influenser.
1800-talet: Domkyrkan restaurerades efter skador som orsakats av århundraden av exponering och miljöfaktorer.
1900-talet: Bevaringen intensifierades för att skydda Domkyrkan från potentiell strukturell nedbrytning och för att bevara dess historiska och konstnärliga betydelse.